Fantasiskt och pretentiöst – fantastiskt pretentiöst

Jag är full, det var gratis, allt var gratis, vi var där bakom där det alltid är gratis, jag borde inte vara full men jag är det ändå, antagligen för att jag inte hämtat mig ordentligt från igår. Jag gick hem tidigt ikväll, dels eftersom det är söndag och dels för att jag fortfarande vill ha dig.

Som jag vill ha dig, mitt hjärta slår så hårt inatt, det slår mig så hårt att jag får blåmärken. Det finns inga förtänkta meningar att bjuda på, jag vill ringa dig men det gör jag inte. Jag väntar till imorgon för att det ska kunna räknas. Allt räknas i dagsljus, inget räknas vid den här tidpunkten. Det är redan imorgon, men jag måste sova innan det blir imorgon på riktigt.

Å, jag blundar och somnar till lite då och då – snart så. Jag måste minnas hur det känns att gå förbi ett gatukök och vilja ha dig, hur det känns att vänta på tunnelbanan och vilja ha dig, hur det känns att tro att du kanske vill ha mig.

Jag lyssnar på musik som borde få mig att känna för andra platser, tider och personer, men jag känner för dig ändå.

Nu orkar jag inte skriva längre, kroppen envisas med att somna.

Andra bloggar om: ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s