Eller ja, jag blev precis hungrig. Så jag måste nog äta middag istället för att åka och jobba. Och sedan ska jag träffa min fullständigt oironiske vän och prata allvar. Så vi får skjuta upp disciplinkalaset till imorgon. Men då jävlar.
So, Sally can wait, she knows it’s two ladies we’re walking on by
december 6, 2006 · 1 kommentar
Västermalmsgallerian, 14.00. Här möter man mamma med barnvagn, mamma med barnvagn, mamma med barnvagn, tant med annan vagn, mamma med barnvagn, tant med vagn, tant med vagn, tant med gubbe, samt mig.
Det är som att stirra framtiden i vitögat.
Åkte hem, hade fruktfest, tog en tupplur (läs: däckade på sängen av kraftig och akut trötthet), och nu ska jag göra som jag planerat: åka tillbaks till lokalen och jobba jobba. Det brukar aldrig hända – idag har jag ett veritabelt disciplinkalas. Det måste vara för att jag åt en kartong finchoklad till middag igår.
Idag har jag på mig en svart och en randig strumpa. Samma strumpor nyttjades även igår. Imorgon får jag gräva upp ett par nya strumpor ur tvättkorgen och hoppas på att de har legat där tillräckligt länge för att de ska ha blivit rena på nytt. I övermorgon har jag hela tvättstugan bokad. Sedan ska jag gå runt och vara snygg. I helgen ska jag vara sjukt snygg. Jag ska vara så jävla snygg. Och lyckad. Och självständig. Och jag tänkte skriva ”Och inte hoppas på för mycket”, men det vet jag att jag kommer göra ändå. (Fast Aftonbladet har lovat att det ska gå vägen. Så jag är inte orolig.)
Kategorier: Feelings · Folk · Galningar · Huvud · riktigt tråkig vardag · tjärlek
